måndag 30 november 2009

Vurpa nr 5.

Jag tänkte ta och beta av mina 5värsta vurpor här på bloggen fram över. Så jag börjar väl direkt med nr5 på listan.
5:a Bäckenkrossningen:
Detta var under mtb sm i Ånnaboda för ett antal år sedan. Jag hade hade fått en kanonstart och låg 3:a efter första flaskhalsen utför, tyvärr så drog jag på mig en punka och dagen var förstörd efter 3km. Men jag bytte slang (staans fanns inte på denna tiden) och trampade vidare med adrenalinet sprutandes ut ur öronen. Efter några 100meter så kom man till en bäck som skulle trampas över, tyvärr så var det också en viss lutning åt sidan på stigen och riktigt hala stenar. Svisch så släppte bakhjulet och en vurpa var ett faktum.
Nu till själva vurpan och smärtan!! Jag lyckades med konststycket att pricka bäckenbenet rakt på en sten, och för alla er kvinnor som fött barn UTAN ryggmärgsbedövning så tror jag mig veta smärtan. Smärtan kan beskrivas som att en byggarbetare av modell större tog en stor slägga och skickade ett klockrent slag mot bäckenbenet på högra sidan. Jag skrek så mycket av all smärta så att jag till slut inte fick nån luft och svimmade (och tur va nog de)! När jag vaknar upp igen så gör det fortfarande lika ont så jag börjar direkt att skrika av smärta och upptäcker att jag håller på att svimma igen. Vid det här laget har några snälla själar från Kvänum kommit fram till mig. Den ena skickar in en flaska med vatten i munnen på mig, varpå min reflex blir att börja svälja vattnet istället för att fortsätta skrika tills jag troligen skulle tuppat av igen. Den andra killen från kvänum filmar allt trotts att jag tror att jag ska tuppa av hela tiden. Å är man så sjuk att man kan stå å filma allt detta så lär man ju han nån sorts konstig läggning, så jag tillhör väl nu Anns privata onanisamlig.

Hur det hela slutade, var att jag fick åka sjuktransport upp till måt för en undersökning och ombedd att åka till akuten för en rönken. Tror ni jag gjorde detta?? nää, istället blev jag invalido i 3v framåt.

Jag på bilden under Finnmarksturen 2003.

1 kommentar: